Vem var Jeconiah?

Jeconiah, även känd som Coniah och Jehoiachin, var en kung av Juda som styrde endast i tre månader år 598 f.Kr. Han var son till kung Jehoiakim och barnbarn till kung Josiah. Enligt Bibeln blev Jeconiah tagen till fånga av den babyloniske kungen Nebukadnessar tillsammans med många andra människor från Juda och förvisades till Babylon. Denna händelse markerade början på den babyloniska fångenskapen, som varade i 70 år. Jeconiah nämns även i Jesus släktregister i Nya testamentet. Trots sin korta regeringstid och fångenskap betraktas Jeconiah som en betydande figur i judisk historia som en symbol för den babyloniska exilen och återupprättandet av Judas rike.