Vem var Judas Iskariot?

Berättelsen om Judas Iskariot

Judas Iscariot var en av de tolv apostlarna valda av Jesus att vara hans närmaste följare. Han är beryktad för sin roll i att förråda Jesus till de religiösa myndigheterna, vilket ledde till Jesu gripande och korsfästelse. Enligt Nya testamentet var Judas en man från staden Kerioth och var känd för sin roll som apostlarnas skattmästare. Trots detta blev han missnöjd med Jesu läror och handlingar, och gick med på att förråda honom i utbyte mot trettio silvermynt. Judas ledde de religiösa myndigheterna till Jesus i Getsemane trädgård, där Jesus greps och förd till den romerska guvernören Pontius Pilatus. Efter Jesu död plågades Judas av skuld och återlämnade de trettio silvermynten till de religiösa myndigheterna. Sedan gick han ut och hängde sig, enligt berättelsen i Matteusevangeliet i Nya testamentet. Judas Iscariot är allmänt ihågkommen som en symbol för svek och förräderi, och avbildas ofta som en symbol för ondska i konst och litteratur. Vissa teologer har emellertid föreslagit att hans handlingar kan ha varit en del av Guds plan för människans frälsning genom Jesu död och uppståndelse.